fredag 31 januari 2020

Plastpåsarna och miljön

Den nya plastpåse-skatten införs den 1 mars. Då ska vi i Sverige betala 3 kr extra per plaspåse för att kunna bära hem våra varor från affären. Känslan är att det är på grund av att en massa plast dumpas i haven. Men är det verkligen så? Det ska bli väldigt spännande att se hur mycket mindre plast det blir i världshaven efter detta.

En undersökning har gjorts där man studerat miljöeffekterna av en plaspåse som används en gång för att bära hem varorna och därefter används som soppåse. Slutligen eldas påsen upp. Alltså helt i linje med hur svenska påsar används.

För att en påse av ekologisk bomull ska vara mer miljövänlig än en plastpåse behöver den återanvändas 20.000 gånger. Det måste alltså börja säljas tygpåsar av helt makalös kvalitet för att det här inte ska bli ett nerköp för miljön. För den som handlar fyra gånger i veckan, och använder en påse varje gång, tar det 96 år innan tygpåsen är en miljömässig vinst. Om man tidigare återanvände sin plastpåse en gång måste istället tygpåsen går i arv i släken i 192 år för att miljön ska bli vinnare. Om man slutligen lägger till det faktum att vi fortfarande kommer behöva soppåsar, och därför börjar köpa lägre beskattade soppåsar för det ändamålet, då anar man att det här inte har någonting med miljön att göra.

Att man lade skatten just på plastpåsar är förmodligen bara för att det kan uppfattas som något är bra för miljön. Istället är det nog helt enkelt så att pengarna måste in till statskassan. Det hade blivit svårare att bli omvald om man höjt momsen eller lagt en straffskatt på mjölk. Det här ser nog bättre ut, men är egentligen samma sak.

Vi knorrar lite och knyter näven i fickan, men litar på att staten gör det som är bäst. Våra poliker kan säkerligen sola sig i stjärnglans internationellt och berätta att i Sverige, där är vi minsann föredömliga och har fått ner användningen av plastpåsar. Att miljön tar lite skada är ingenting som behöer störa den bilden.

Men i ärlighetens namn kunde det varit mycket värre. Vi kunde ju i den politiska korrekthetens namn avveckla fullt fungerande och miljövänliga kärnkraftverk och sedan importera el från kolkraft istället...

torsdag 23 januari 2020

Börja spara? Nu?

Imorgon är det lön igen. Det som kallas "årets fattigaste månad" är slut!

En fredag med en ny och orörd lön på kontot skulle ju kunna vara det perfekta tillfället att börja ett sparande för den som funderat på det. Vilken fin present till sig själv att starta ett långsiktigt sparande. Unna dig det!

Om du har bestämt dig - kom igång, nu direkt! Bestäm hur mycket du kan lägga undan varje månad, och följ de fyra stegen nedan. Du är igång på 10 minuter!

  1. Öppna ett ISK (Investeringssparkonto). Det har en mycket förmånlig beskattning, och du behöver inte deklarera några affärer. Att ha ett ISK är alltid gratis så du behöver inte bli kund i någon ny bank. Gör det så enkelt som möjligt och öppna ett i banken där du har din lön.
  2. Lägg upp en automatisk överföring från ditt lönekonto till ditt nya ISK. Lägg ett datum precis efter lönen.
  3. Låt inte mängden fonder skrämma dig. Vet du inte hur du vill placera pengarna väljer du en global indexfond. Stor riskspridning till liten kostnad.
  4. Tänk på annat och låt tiden jobba för dig!
Det viktigaste är att komma igång. Detaljerna går alltid att justera längs vägen.

För den som helt saknar sparande är det klokt att först bygga upp en buffert på ett konto. Pengar man behöver direkt gripbara bör inte placeras på börsen. Du kan ändå lägga upp allt enligt ovan, men börjar med att göra månadsöverföring till ditt bufferkonto.  När bufferten är tillräcklig flyttar du över överföringen till ditt ISK istället.

Lycka till!


onsdag 15 januari 2020

Efterlysning

Efterlysningar är egentligen inte vad jag tänkt skriva om på bloggen, men när Aftonbladet stöttar polisen i jakten på en farlig brottsling vill jag också hjälpa till. Når efterlysningen ut till ytterligare några personer är det värt besväret.

En kvinna skottskadades nyligen under inspelning av en musikvideo på Ingarö strax utanför Stockholm. Polisen har gått ut med bild och söker nu den misstänkte gärningsmannen.

Aftonbladet rapporterar om detta och publicerar också polisens bild. Polisen behöver hjälp att identifiera och hitta den misstänkte, och med det kanske också förhindra att andra råkar illa ut. Aftonbladet tycks ha redigerat bilden något, men det framgår tydligt att det är polisens bild man publicerar.


Har du sett mannen på bilden? Kontakta polisen på 114 14.

söndag 5 januari 2020

Trygg i smyg

För mig ger sparandet trygghet och möjligheter. Jag skulle kunna klara mig utan inkomst en tid om det skulle krävas, och jag kan köpa det jag behöver när jag behöver det. Jag har aldrig haft höga inkomster, men trots att jag har både bil, bostadsrätt och sambo, och åker på semester ibland så räcker pengarna.

Det där är känsligt! Normen är ju att pengarna ska vara slut när lönen kommer, och en lägre nivå av konsumtion sticker ut. Man ska gärna prata om att det är lite tufft, och börja spara - nej, det finns det verkligen inte utrymme för. Samtidigt ska man köra en bil av senare årsmodell och gärna ha den senaste mobiltelefonen. Jag upplever det som mer socialt accepterat att berätta att man köpt något helt meningslöst på kredit, än att berätta att man sparat ihop en buffert och aldrig skulle kunna tänka sig att låna till konsumtion.

För mig har det oftast varit "lätt" att konsumera mindre än jag tjänat. Lätt pga att jag haft motivationen att skapa en ordentlig buffert och för att jag relativt tidigt upptäckte att konsumtion utöver det jag behöver eller verkligen vill ha inte ger mig särskilt mycket. Men jag har varit målmedveten och hållit på väldigt länge.

Det är många som gjort liknande resor. De framväxande spara-bloggarna vittnar om andra som har liknande tankesätt och erfarenheter. När man sedan kämpat länge och lyckats uppnå den ekonomiska trygghet man strävat efter i många år, vad gör man då? Ingenting, tror jag är vanligt! Jag har knappt berättat för någon om min buffert eller om mina tidigare erfarenheter och tankar kring det här. Istället för att stolt skrika "jag klarade det" går man istället runt och är trygg i smyg. Kanske startar man en anonym blogg för att kunna dela sina erfarenheter med andra.

Det finns nog ett antal anledningar till att det är så. Det finns ju ingen särskild tidpunkt där tryggheten plötsligt infinner sig. Den växer fram, samtidigt som det är lätt att hela tiden flytta fram målet till något man ännu inte uppnått. Det är väl också så att livsstilen kanske gör att det inte är en stor sak. Det största tror jag dock är det sociala. Man vill man vara med i gänget som pratar på fikarasten om att det är så mycket månad kvar i slutet av lönen, och då är det enklast att ligga lågt. Man vill inte sticka ut. Inte på fel sätt.

Det enorma fokuset på klimat och miljö måste på sikt göra att en lägre konsumtion blir det nya normala, vilket inte alls går ihop med den konsumtionsnorm som råder idag. Men det är där det måste sluta. Vi är fler och fler som väljer att konsumera på en lägre nivå och samtidigt få en ekonomi med större marginaler. Kanske är det en ny folkrörelse som börjat växa fram? Det får tiden utvisa, men fram till samtalen på fikarasten låter helt annorlunda mot idag kommer jag bevara min hemlighet - att jag har pengar kvar när lönen kommer!