Löneväxling

Att kombinera låg lön med frånvaro av tjänstepension bör undvikas. Jag har själv haft just det upplägget under ett antal år, och pensionsprognosen ser därför inte jättebra ut.

Avdragsrätten för privat pensionssparande är borttagen. Löneväxling kan dock vara ett sätt att öka pensionen för den som vill, men är bara ett bra alternativ för den som har lite högre inkomster.

För att löneväxling ska bara en bra idé behöver man ha en månadslön på över 44 923 kr.

Löneväxling innebär att du avstår en del av din bruttolön, och växlar den delen till något annat. Vanligtvis betalas pengarna istället till en pensionsförsäkring.

Fördelarna för dig är att du kan få lägre skatt när du tar ut pengarna som pensionär, och du kan också få en större inbetalning än lönen du avstår.

För att det ska vara lönsamt bör du efter löneväxlingen fortfarande ha en lön som överstiger 8.07 inkomstbasbelopp. Det beror på att inkomster över denna nivå inte ger högre pensonsavsättning till den allmänna pensionen, och att man på denna nivå också maxat exempelvis SGI. Vid lägre inkomster bör man inte löneväxla.

Vid denna inkomst betalar man statlig inkomstskatt, vilket innebär 20 eller 25 % statlig skatt, utöver kommunalskatten som brukar ligga runt 30 %. En tusenlapp som tas ut som lön ger alltså någotstans mellan 450 och 500 kr kvar efter skatt. Om man istället tar ut denna tusenlapp när man gått i pension, och då förutsätter att inkomsterna är lägre och att man därför bara betalar kommunalskatt, får man istället behålla ca 700 kr.

Utöver detta så är det billigare för arbetsgivaren att göra en pensionsinbetalning än att betala ut lön. Det är vanligt att man kommer överens om att löneväxlingen ska vara "kostnadsneutral" för arbetsgivaren. Det innebär att arbetsgivaren kan betala in drygt 5,7 % extra till din pensionsförsäkring, utan att det kostar företaget något extra. Avstår du 1000 kr får du alltså 1057 kr inbetalda till din pension.

Det är ingen rättighet att få löneväxla, utan både själva växlingen och vilka villkor som ska gälla är något man kommer överens med sin arbetsgivare om. Omfattas man av kollektivavtal kan dock regler kring löneväxling framgå där.

Räkneexemplen ovan visar att det kan vara en bra affär att löneväxla om man har lön på denna nivå. Väljer man att börja löneväxla bör man tänka på att välja en pensionsförsäkring med mycket låga eller helst inga avgifter. Det finns också en osäkerhet, och det är att man inte kan veta hur skattesituationen ser ut när pensionsförsäkringen väl ska betalas ut. Våra politiker kan välja att höja eller sänka skatten innan utbetalning sker. Som det ser ut idag kan pengar i en pensionsförsäkring börja tas ut som tidigast från 55 år ålder. Ytterligare något att ta hänsyn till är att den lägre lönen som växlingen ger kan ge en lägre ersättning om man skulle bli långvarigt sjuk.

Det är mycket att tänka på, och det är inte självklart vad som är bäst. Tror du på löneväxling?

Lönehöjning. Eller?

Den här veckan var det så äntligen dags för det årliga lönesamtalet. Förväntningarna inför samtalet var låga, och därmed helt i linje med resultatet. En höjning på klart blygsamma 1,5 %

Jag tycker om mitt jobb, och är ganska skaplig på det. Jag jobbar hårt och vill alltid leverera bra resultat. Året som gått har jag utvecklats mycket. Jag känner att jag levererar betydligt mer än jag egentligen skulle behöva. Eller som det beskrivs på lönesamtalspråk - "enligt förväntan"

När man byter jobb brukar man oftast höja lönen. Någon annonskampanj hävdar att det är i snitt 10 %, vilket låter rimligt. När man går från en jobb man kan, till ett jobb som man sannolikt kan mycket sämre, höjer man alltså lönen med 10 %. När man sedan lär sig och fördjupar sig i sin nya tjänst värderas det ofta inte på samma sätt när det är dag att se över lönerna. Då pratas det om någon pott som är för liten, som ska fördelas på för många. Det finns inte mer pengar.

Det är ju alldeles klart att inte alla löner kan höjas med 10 % per år. Det blir bara lite märkligt när den som hoppar runt på olika jobb får större höjningar än den som stannar kvar och blir riktigt duktig i sin tjänst. Men vi vet ju att det är så. Antingen accepterar man det, eller så gör man något.

Tidigare har jag lojaljobbat. Länge i samma tjänst, och med forhoppningen att hårt arbete till slut ska betala sig. Det gör det kanske till slut, men det går inte fort. De senaste åren har jag istället bytt arbete ett par gånger, när jag tyckt att utvecklingen gått för långsamt.  Det har gjort stor skillnad i lön, även om jag utgått från en låg nivå.

Åter till årets lönehöjning på 1,5 %. Efter skatt blir det ungefär 1 % kvar (räknat på 30 % kommunalskatt). Det innebär att "höjningen" var lägre än inflationen. Ett års ytterligare erfarenhet ledde alltså till en reallönesäkning. Inga stora pengar, men principiellt förkastligt.

Ett jobb är ju mycket mer än bara lön, och jag trivs där jag är nu. Jag har egentligen inga planer på att byta jobb, men lönesamtalet har väckt tanken...

Ekonomisk beredskap

Idag är det fredag, och under förmiddagen har en av storbankerna haft driftstörningar. Det mesta låg nere, inklusive möjligheten att använda bankens kort. Det är ofrånkomligt att det händer ibland, och det brukar komma igång igen ganska snart. Men i ett av världens mer kontantfria/kontantlösa länder vållar det en del bekymmer. Speciellt som avbrottet nu var lite längre.

Att bankens kunder blev irriterade och att det kan skapa problem är lätt att förstå, men när man tittar på kommentarerna på bankens Facebook-sida verkar det faktiskt riktigt illa. Folk kunde inte tanka, inte köpa mat, inte åka till jobbet, inte ta hunden till veterinären,  inte döpa sitt barn, inte köpa presenter, inte göra viktiga läkarundersökningar, och så fortsatte det. Kontanter är snart ett minne blott, och det var ett fåtal som tycktes lösa problemet med sedlar och mynt. De som kunde hantera situationen på andra sätt kanske inte skrev av sig på Facebook, men känslan var att påtagligt många bara har ett enda kort, inga kontanter och därmed ingen beredskap.

Vi börjar ju bli ganska många som strävar efter ekonomisk frihet. Vi sparar och planerar och brukar nog ha ganska bra koll på ekonomin på lång sikt. Vi förebereder oss på att klara oss länge med små inkomster. Men hur ser beredskapen ut på väldigt kort sikt, och när det gäller det som vi själva inte kan påverka? När vi inte kommer åt pengarna vi har på kontot när vi behöver dom?

Några gratiskort

Jag är själv kund i en storbank. Jag får lönen dit, och har bolån och en del annat där. Praktiskt. För sparande använder jag främst nisch-banker. Både för sparkonton och placeringar. Utöver det så har jag ett antal kort från olika utgivare, med den enda gemensamma nämnaren att dom är gratis.

När jag är ute och reser så har jag alltid (minst) två olika kort med mig, då det skulle vara väldigt tråkigt att bli stående långt, långt hemifrån utan pengar. Jag brukar också gilla att ha en mindre del av reskassan i kontanter, bara för säkerhets skull.

Dagens händelse blev lite av en liten tankställare för mig. Prepping är populärt nu, och jag läser ibland en del om detta. Tänker ofta att det nog vore klokt att ha lite kontanter i beredskap på något bra ställe, om något skulle hända. Men då har jag nog tänkt på något större än att min bank plötsligt skull sluta fungera. Och jag har varit lite trög i att gå från tanke till handling...

Efter den här dagen blir slutsatsen för mig blir att det nog är klokt att göra precis som på utlandsresan. Ha kassan uppdelad på två konton (i olika banker) med två olika kort. Och att se till att ha lite kontanter undanlagda. (Kontanterna ska hämtas ut så fort det här inlägget är färdigskrivet, så det äntligen blir av).

Att ha ett extra kort med sig, även till vardags, är inte särskilt jobbig, och det är ett ganska enkelt sätt att försäkra sig mot att bli stående med tom tank vid ett mack mitt i skogen. Dessutom behöver det inte kosta någonting alls, om man väljer ett gratiskort. Och skulle det sedan bli strömavbrott i en vecka kommer man vara glad åt kontanterna man gömt undan.

Har du någon plan om din bank slutar fungera?

Snåltips - idéer för att få pengar över

Några idéer som kan göra det lättare att få pengar över. Högt, lågt och utan inbördes ordning!

• Det mest självklara rådet - ta med matlåda till jobbet!

• Låna bara pengar i nödfall. Som nödfall räknas bara köp av bostad och eventuellt studielån. Inget annat.

• Om du har svårt att spara - sätt av ditt sparande direkt när lönen kommer (istället för att spara det som blir över)

• Köp begagnat när det går. Blocket, Marketplace, Tradera eller loppis. Du sparar pengar och miljö. Känslan av att göra en bra affär är inte heller att förakta.

• Sälj saker du inte längre använder. Sälj förslagsvis på samma ställen som du köper begagnat.

• Köp bara saker du har råd med. Har du inte pengarna på kontot har du inte råd. Är du inte beredd att spara ihop till saken vill du inte ha den tillräckligt mycket.

• När du får höjd lön - sätt direkt av höjningen till ditt sparande. Då kan du öka ditt sparande utan att du behöver dra in på något.

• Köp inte en ny telefon så länge din gamla fungerar som den ska.

• Cykla eller gå till jobbet.

• Att vara lite sugen på något betyder inte att man omedelbart måste äta något. Håll ut. Köp under inga omständigheter en "bar" för 32 kr, eller en halvliter vatten för 24 kr, bara för att du är lite sugen.

• Har du bolån? Förhandla räntan. Spela sedan ut bankerna mot varandra.

• Handla mat i en affär med låga priser, inte höga.

• Handla inte när du är hungrig eller sugen. Då kommer du automatisk köpa sämre mat och en massa snask.

• Om du har bil - jämför försäkringar. Och sätt på vinterdäcken själv.

• Använd prisjämförelsesidor när du gör större inköp.